Forskning har visat att en av de mest påtagliga orsakerna till en ökad produktivitet hos ett företag handlar om trivsel på arbetsplatsen. I denna fråga så ligger olika beståndsdelar som rör personlig relation med medarbetare, stimulerande arbetsuppgifter samt även hur hygienen är där man utför sitt jobb. Just det sistnämnda är viktigare än vad många tror och i denna fråga om städning på arbetsplatsen så kan man peka på att den generellt sätt sköts för dåligt; många anställda över hela Sverige pekar nämligen på bristerna då det kommer till städrutiner på sina respektive arbetsplatser.
Här kan man ge speciellt ett område som extra utsatt och detta rör de yrken som äger rum i kontorslandskap och speciellt de som har flera anställda. Då Stockholm är den stad i Sverige där det finns överlägset flest kontor så blir den också den mest påtagliga då det kommer till fusk med städning och konsekvenserna av detta.
Därför väljer vi som exempel ett vanligt kontor som ligger centralt i Stockholm och som har tjugo anställda som spenderar 40-timmar i veckan på sin arbetsplats. Att just tjugo stycken vistas i lokalen gör att det blir ett naturligt slitage och där smuts och skräp hela tiden sprids. Det som är fel här är att företagsledaren låter de anställda t ett stort ansvar och att han bara har en ordinarie kontorsstädning i veckan inbokad. Det gena ansvaret handlar här om att var och en av de anställda ska städa sin del av kontoret – man ska alltså hålla sin plats så snygg som möjligt – och att även de gemensamma utrymmena ska städas enligt ett speciellt schema.
Städning är oerhört viktigt
Det vill säga; första veckan ska fem stycken personer se till att toaletten hålls ren och fräsch, att möteslokalen är ren samt att även köksdelen hålls i gott skick. Det här gör att kvaliteten på städningen variera och pendlar och av naturliga skäl ser man här att vissa tar mer allvarligt på uppgiften än vad andra gör. Vissa personer ser att regelbunden kontorsstädning är något som måste skötas medan andra inte anser att den är av någon större vikt.
Företagsledaren – som själv sitter isolerad i ett eget kontor – bryr sig inte och ignorerar det faktum att fler och fler klagar på kontorsstädning och anser att denna bör ske mer regelbundet och frekvent. Han – som har en egen toalett och som äter lunch ute varje dag – har helt enkelt inget behov av att se att kontorsstädningen ska utökas utan han ser denna fråga som en helt onödig utgift.
Resultatet av detta blir dock det motsatta – istället för att spara pengar så börjar han att förlora och detta visar sig i dels en minskande produktivitet och dels i att antalet sjukdagar ökar rejält. Det är nämligen så att ju sämre hygien som finns på en arbetsplats, desto sämre blir produktionen och dessutom så leder en sämre hygien till fler sjukdomar.
De pengar som han ansett sig spara på att dra in på kontorsstädning i Stockholm och låta de anställda ta ett större ansvar i denna fråga har alltså varit rent kontraproduktivt. Detta är en fråga som fler företagsledare – och inte bara i Stockholm – borde se över; man får ställa sig frågan – hur mår egentligen mina anställda på sitt arbete?